torsdag 14 november 2013

Äventyr

Har fått svar från 2 av 3 surfcamps. Det ser bra ut med både priser och levelväxlingar.

Det är klart att jag en dag vill vara en level 3 surfare med stora vågor och tuber. Men var sak tar sin tid och övning ger färdighet, så en sak i taget.
Jag kan ju börja på level 1 och sen växla upp till åtminstone level 2. Bättre att kunna 2 bra än 2 halvbra. Jag menar, poser blir ju inte heller snygga om man bara gör dem halvdanta, eller hur L ;-)?
Så nu blir det att inhandla en  balansplatta och träna mycket balans. benstyrka, flexibilitet och uthållighet (som delvis kommer med kondition).

Trot eller ej men styrka och kondition kommer med i allt hur man än vrider och vänder på det.

Nu blir det att spara pengar, avvakta skola och sen planera datum! Bara tanken på att det mest troligt blir av nästa år ger rysningar! Fast bra rysningar! Det spritter i kroppen och jag kan knappt vänta! *happydance*


 
Det här Keila Moniz, en av världens bästa surfare. Hon är nästan född på en surfbräda. Nå inte riktigt men man skulle kunna tro det! Hon var 7år när hon började med surfing och bemästrar en surfbräda som sina egna armar och ben. Fascinerande!
 
 
Ta hand om er allihopa och se till nu att uppfylla just DEN DÄR drömmen som gror hos er!
 
Vi hörs!
 
Xoxo
Your WritingCh

onsdag 13 november 2013

Att våga uppfylla drömmar

Efter att ha umgåtts med människor och haft pojkvänner som inte låtit drömmar gå i uppfyllelse utan låtit drömmar just vara drömmar insåg jag värdet att göra verklighet av mina drömmar. Varför sukta? Varför drömma? Varför tro att drömmar är ouppnåeliga? Det enda som står ivägen mellan oss och förverkligandet av våra drömmar är Vi själva.

Jag vet att jag tjatar, men ärligt talat, i grund och botten är vi för bekväma, lata och naiva med tanken att "nä men det gör inget". Jo, det gör det faktiskt. För innerst inne brinner det en låga som hela tiden påminner oss om det där vi aldrig gjorde. Det kommer alltid att finnas där likt tomte med vass petpinne som kommer peta på oss att ta fram datorn, läsa och Boka. Det kommer ligga där om en ångestladdad nyfikenhet och driv som vi drar tillbaka med diverse ursäkter.
Och ju äldre vi blir desto mer låter vi bli för ursäkterna ökar och tillslut är sista tanken "Varför gjorde jag det inte".

Varför ha ångest när vi en dag sluter ögonen för gott?
Det tänker inte jag. Jag tänker inte tänka "nä men allt är bra", "nä jag förtjänar det inte" eller, "nä det är sånt som händer andra inte mig, inte kan väl jag" etc
Jag vill bara kasta mig ut i alla mina små påhitt som vissa skulle kalla "Sökandet efter tillhörighet".
Näe, även om det är en känsla man kanske stöter på så är det inte alla gånger man gör det även om man trott det. Det är ungefär som man ser en outfit som man tycker är asgrym men så testar man efter mycket om och men men man upptäcker att nä, den var inget på mig, Då har du ialla fall  provat. I värsta fall kanske det där du aldrig trodde var du plötsligt är det! Vilken jackpot iså fall!!


Tre anledningar till att uppfylla drömmar:
- Du stillar nyfikenheten, får nya erfarenheter och minnen
- Du har roligt och får uppleva något du längtat efter
- För att DU förtjänar det och kan


Jag kan räkna upp fler men vi håller oss där.
Jag har haft en dröm sedan första året som tonåring. Jag ville lära mig Surfa. Tanken av att kunna bemästra en våg. vara en del av en våg och få uppleva en tub fick mig att längta. De såg ut att ha det så mysigt med eldarna, gruppen, med hela sin livsstil. Jag ville vara en del av det. Sen dök dykningen upp i mitt liv och jag fick känna en känsla av tillhörighet på ett dykarcenter, de andra dykarna, båtarna som låg inne etc. Jag kan bara tänka mig att det är samma känsla för en surfare. Det är ungefär så jag förställer mig det ialla fall. Har börjat kolla på priser och hört av mig till två Surfcamps för mer information så jag kan börja fundera på det på allvar.


Att uppfylla sina drömmar kan såklart medföra att du börjar törsta efter mer redan efter första gången. Men det gäller att bara sparka sig loss och ta klivet över tröskeln. Faktiskt trycka på knappen och chocka sig själv. Eller be någon annan trycka åt dig. Jag minns när jag gjorde det första gången! det pirrade i kroppen när jag väl tog tag i det och jag höll mig själv borta från knappen länge innan jag faktiskt bokade det. Men när jag bokade det! SHIT vilken känsla!

JAG! JAG GJORDE DET! DET ÄR HELT OTROLIGT!

och sen började planeringen och jag har aldrig känt mig så lycklig i hela mitt liv! Det var såklart superläskigt och dagen innan tänkte jag "Vad fan har jag gjort..." i ren skräck. även om jag vet att jag hade klarat mig igenom det och inte backat så hade jag ändå som tur väl var kära N som frukostdejt på Espressohouse innan avgång där jag kunde ventilera allt och hon lugnade mig med att det kändes samma för henne varje gång.

Jag kan säga jag redan vid landningen i Sharm törstade efter mer och det känns fortfarande lika läskigt varje gång men varje gång känner jag mig lika lycklig.

Tänk att få känna det där ruset över att veta vad du har framför dig.

Ser det inte helt underbart ut?!
Kliar det inte lite i fingrarna nu?
Sluta tjaffsa och upplev din dröm NU vare sig det är
en liten grej, ett jobb, en bil, en upplevelse, kläder eller en resa.
 
Som sagt, Vore det inte helt underbart?
Och Du Förtjänar det Faktiskt.
 
Xoxo
Your WritingCh